Livets baksida

Vad skumt det är att inte äta och inte vara hungrig!
Måtte detta hjälpa för nu är jag desperat, som säkert många insett.
Skulle jag hamna på sjukhus tog de mig till förlossningen direkt.
Fatta då vilken kalaskula jag ligger inne med.
Nu ska jag ner och blanda en drink Nutrilett.

Han blir bara sämre, det går fort nu. Man blir medveten om sin maktlöshet, det finns ingen bot. Han har en ovanlig sjukdom som leder till döden inom ca 15-20 år. Jag vill inte att han ska lida och plågas. Men sjukdomen är så vidrig. Trodde inte att något kunde göra så hemska saker som denna sjukdom gör. 
 Tänker så på hans barn. Jag kan bara ana deras känslor.
 
När jag ser dina tårar önskar jag att jag kunde trösta dig. Önskar jag kunde säga att du inte kommer att få denna sjukdomen men kan inte säga det. Vi vet inte det. Bara att risken är 50%. Rädslan för att själv drabbas är stor men tror att rädslan kommer att bli större. Sjukdomen kommer att bli värre och värre för att slutligen vara fullständigt vidrig och förgörande.
Jag ber till en högre makt om stöd och hjälp att vara stark nu för din skull.
För er alla. För min egen skull.För min egen rädsla...

I dessa kristider gör jag en helomvändning. Jag köpte vandrarkängor 900:- och stövlar på rea 299:-
Sen lite blommor på torget, lite julklappar...

Jag spenderar istället för att spara. Enda sättet att få fart på samhället!
Att min plånbok skriker högt är en annan sak...

Snart är det nyårsafton och vi bjöd in en familj att fira med oss. Lugnt och sansat med en massa god mat.
 Idag kom det -Vi vill gärna fira med er. Kan ni inte ta med maten så firar vi här?

Är det inte dags för er att skaffa barn nu? Detta vräkte hon ur sig, kvinnan jag träffat två gånger innan. Jag svarade som jag brukar, att nej, jag ska inga barn ha. Varför måste folk lägga sig i och undra varför inte vi vill ha barn? Beslutet att inte skaffa barn togs för många år sedan och av den enkla anledning att jag inte vill ha barn. Jag har förstått att folk pratar om oss, mest om mig och tycker att detta är konstigt. För en riktig kvinna vill ju ha barn! För en del år sedan hade jag en chef som brukade fråga mig om detta då och då. En gång tröttnade jag och vände på det hela-Men varför har du barn? Vet ni vad han svarade? Jo men det är ju mest normalt. Tack för den, alltså är jag onormal.

Jag kan förstå att folk undrar men vad jag inte förstår är att dom frågar. Varför inte fundera i det tysta. Sånt här anser jag som privat och dom som frågar vet ju inte bakgrunden. Tänk om dom frågar par som kanske vill ha barn men inte kan?
I en sådan situation är frågor och tjat mycket sårande. Så jag tycker att ni ska tänka efter innan ni vräker ur er en massa.

Tack och lov är det nu ett år till nästa gång. Maten var sådär och jag är så tacksam att bli bjuden men fan vad jag hatar julbord. Att överhuvudtaget behöva tillbringa min dyrbara tid med människor jag inte har något gemensamt med. Människor som föser ihop människor för att få en klapp på axeln för att dom gjort en god gärning. Man äter och äter och kämpar för att hitta något att prata om. En av dom som bjöd var så oartig och pratade bara med tjejen som satt några stolar bort. Att jag satt mittemot verkade inte intressant. Jag som är så trevlig!